Ont i njurarna diabetes: nefropati symtom
Diabetes typ 2 och njurar
Därför bör man fästa särskild uppmärksamhet vid riskfaktorer — blodglukos, blodtryck, rökning och blodfetter — och behandla dem så effektivt som möjligt. Det förekommer medicinska termer i texten. De förklaras i slutet av denna patientversion. Bakgrundsinformation Det första tecken på att diabetisk njursjukdom håller på att utvecklas är vanligen att protein äggvita utsöndras i urinen, det vill säga ökad albuminuri. Hos en del patienter yttrar sig diabetisk njursjukdom som nedsatt GFR glomerulär filtrationshastighet utan ökad albuminuri. Samtidigt kan särskilt vid typ 1-diabetes konstateras retinopati diabetesrelaterad näthinnesjukdom och förhöjt blodtryck. När mängden protein i urinen ökar, försämras njurfunktionen vilket till sist kan leda till svår njursjukdom. Då behöver patienten dialys behandling med konstgjord njure. Hos patienter med typ 1-diabetes utsöndras protein i urinen hos cirka var fjärde, när sjukdomen har räckt i 40 år.
Diabetesnefropati
Njurskada är den allvarligaste långtidskomplikationen vid diabetes och svarar för en stor del av den ökade sjuklighet och dödlighet som ses. De vanligaste dödsorsakerna vid diabetes är hjärt—kärlsjukdom och njursvikt. Genom aktiv diabetesbehandling och insättning av behandling redan vid förekomst av mikroalbuminuri kan utvecklingen av njursvikt förebyggas eller åtminstone fördröjas. Därmed kan prognosen förbättras och tiden till behov av dialysbehandling eller njurtransplantation förlängas. Antalet personer med typ 1-diabetes i Sverige som varje år påbörjar dialysbehandling eller njurtransplanteras har tenderat att sjunka, till nu cirka personer per år 12 personer per miljoner invånare och år , trots ett ökat antal personer med typ 1-diabetes i befolkningen. Effektiv behandling har inneburit att förloppet fördröjs och att de som får diabetes hinner bli betydligt äldre men även mer kärlsjuka innan njurarna sviktar. Medelåldern hos de personer med typ-1 diabetes som nu påbörjar dialysbehandling eller transplanteras har ökat från 45 till 55 år under tidsperioden Samtidigt har antalet personer med typ 2-diabetes i Sverige som börjar med dialys eller njurtransplanteras fördubblats de senaste femton åren och är nu cirka per år 18 patienter per miljoner invånare och år , alltså betydligt fler än de med typ 1-diabetes.
Gul urin diabetes
Njurar Njurpåverkan vid diabetes kallas nefropati och uppstår när blodsockret har varit förhöjt under lång tid. De som inte visat tecken på njurskada under de första 20 åren av sin diabetes har en mycket lägre risk att drabbas senare, det verkar det som om vissa människor är mer skyddade mot njurkomplikationer. Vilka som har detta skydd vet man dock inte i förväg och det är därför viktigt att sträva mot ett så bra blodsocker som är möjligt för att minska risken. Njurarna är en del av kroppens "reningsanläggning". De filtrerar ut de vattenlösliga gifter som bildas vid ämnesomsättningen. De medverkar till reglering av blodtryck och kroppens surhetsgrad samt salt-, vätske- och kalkbalans. Blodbildning är en annan funktion. När blodsockret är förhöjt uppstår kemiska reaktioner i njurarna som gör att de kan ta skada. Den allvarligaste skadan drabbar de små blodkärlsnystan som filtrerar den vätska som så småningom återvinns eller bildar urin.
Ont i njurarna diabetes:
Diabetes symptom
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Hur bör blodsockret ligga vid typ 1-diabetes för att minska risken för ögon- och njurskador? Forskare i Linköping tror sig veta. Det handlar om långtidssocker, alltså det blodsocker man har som genomsnitt under flera månaders tid före ett mättillfälle. Det har varit känt sedan talet att man löper minskad risk för skador om man håller långtidssockret i schack. Däremot har det varit oklart vilken nivå som är optimal. Patienter har följts under mer än 30 år Forskare i Sverige har under mer än 30 års tid följt diabetes typ 1-patienter. Forskarna har följt dem sedan insjuknandet och sedan mätt blodsockernivåer och studerat skador på ögon och njurar. Att ha den kunskapen kan öka individens motivation att hålla sitt blodsocker på en bra nivå, säger Hans Arnqvist, professor emeritus vid Linköpings universitet. Våra slutsatser gäller med avseende på att inte utveckla kärlkomplikationer, men om en person har problem med alltför lågt blodsocker, hypoglykemi, så kan man inte pressa blodsockret så hårt, säger Hans Arnqvist.