Ät störning: Vad är ätstörningar?
Ät störning:
En ätstörning består av beteenden, tankar och känslor som är kopplade till mat och vikt och är en psykiatrisk sjukdom som kan leda till allvarliga konsekvenser om den inte behandlas. Hur går behandlingen till? Snabba insatser En ätstörning är en psykiatrisk sjukdom som kan leda till allvarliga konsekvenser om den inte behandlas. Snabba insatser är därför viktiga för att bryta ett beteendemönster som i sämsta fall kan leda till ett kroniskt tillstånd. Det finns fortfarande inte så mycket kunskap om varför man får en ätstörning. Däremot har vi stor kunskap om hur man kan bli frisk från en ätstörning och det är det vi lägger tonvikten på i behandlingen. Vidmakthållande faktorer En ätstörning består av beteenden, tankar och känslor som är kopplade till mat och vikt. Exempel på sådana beteenden kan vara att äta för lite eller oregelbundet, kräkas efter maten, träna överdrivet mycket, väga sig ofta och att kontrollera kroppen eller spegla sig mycket ofta.
Kopiera länk Kunskapen om olika typer av ätstörningar är begränsad, och det kan ta lång tid att få vård. Socialstyrelsen presenterar nu nationella riktlinjer med 38 rekommendationer som betonar ökad kunskap i hälso- och sjukvården, flera olika behandlingsalternativ och en mer individanpassad vård. Drygt personer i Sverige uppskattas ha någon form av ätstörning, men symtomen och sjukdomsförloppet varierar. Mörkertalet tros vara stort, och ett av problemen är att många med en ätstörning inte upptäcks i vården. De regionala skillnaderna i vilken vård som erbjuds är också stora. I dag presenterar Socialstyrelsen för första gången nationella riktlinjer för vård vid ätstörningar, med sammanlagt 38 rekommendationer. Vi ser att det saknas kunskap bland annat om de olika typerna av ätstörningar, och att resurserna är otillräckliga på många håll. Med de nationella riktlinjerna hoppas vi att fler kan få vård, och det tidigt — så att problemen inte hinner växa sig större, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen.
Alltför många med ätstörningar får inte vård – nu kommer för första gången nationella riktlinjer
Olika ätstörningar — vad är skillnaden? Ätstörning är ett samlingsnamn på flera olika psykiatriska diagnoser kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning. För den enskilda individen kan problemen ta sig väldigt olika uttryck. I diagnosen ingår även en störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form. Många mår dåligt psykiskt och lider av ångest, nedstämdhet eller depression. Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning, där personen äter onormala mängder mat under en begränsad tid, och en upplevelse av att ha förlorat kontroll över ätandet. I diagnosen ingår även ett kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, till exempel genom kräkningar, missbruk av laxermedel, fasta eller överdriven motion. Hetsätningsstörning kännetecknas av upprepade episoder av hetsätning, men utan kompensatoriskt beteende. Lidandet vid dessa övriga ätstörningar är oftast minst lika allvarligt som vid anorexi, bulimi eller hetsätningsstörning.
Behandling av ätstörningar - barn och ungdomar
Sök Vad är ätstörningar? Ätstörningar är en grupp allvarliga sjukdomar som är kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning och som kan yttra sig på olika sätt. Det finns olika typer av behandlingar och det går att bli helt frisk. Om ätstörningar Gemensamt för personer med ätstörningar är att deras tankar på mat, ätande och vikt tar upp en väldigt stor del av deras liv3 samt en stark rädsla för att gå upp i vikt5. Vikten och kroppsformen är avgörande för hur man värderar sig själv. Man kan se helt frisk ut trots att man är svårt sjuk. De flesta med ätstörning är inte underviktiga. Därefter kan flera olika saker bidra till att man utvecklar en ätstörning. Några exempel är ärftlighet, att man mår psykiskt dåligt8, stress4, att man påverkas av skönhetsideal i media eller kroppsideal i olika idrottssammanhang8. Man kan känna press att vara perfekt och att se bra ut. Att styra över mat, träning och sin kropp kan även ge en känsla av kontroll som till en början stärker självkänslan.