Synen på psykisk ohälsa genom tiderna: psykiatrins historia 1600-talet
Synen på psykisk ohälsa genom tiderna:
Svängstol behandling
Dessa personer behandlades inte likadant som ordinära personer, istället utsattes vansinniga personer för kränkningar och var lika utsatta som andra förtryckta minoritetsgrupper. Personer med psykiska sjukdomar behandlades i de flesta fallen hemma av familjemedlemmar. Om det var ett tillräckligt allvarligt fall kunde psykiskt sjuka personer behandlas på helgeandshus eller på hospital , på hospital prioriterades dock personer med spetälska. Andra svaga grupper i samhället kunde också tas hand om på helgeandshus exempelvis fattiga, gamla och personer med sjukdomar utöver psykiska sjukdomar. På dårhusen var levnadsförhållandena nästan värre än tidigare på helgeandshusen. De med psykiska sjukdomar spärrades ofta in bland brottslingar och kriminella på dårhusen. Ibland behövde psykiskt sjuka bo i underjordiska hålor på dårhusen, där de som var oroliga blev fastkedjade runt armar och ben. Mentalsjukvården [ redigera redigera wikitext ] Man brukar säga att synen på psykiska sjukdomar förändrades med sekelskiftet i Sverige.
Psykiatrins historia sverige
Slutet för mentalsjukhusen år Innan mentalsjukhusen år För att förstå mentalsjukhusens betydelse är det nödvändigt att förstå vad som fanns innan och vad mentalsjukhusen ersatte. Hur man behandlat psykiskt sjuka har berott på hur man sett på det som vi idag kallar för psykisk sjukdom. Under mänsklighetens begynnelse och långt in i modern tid har mental ohälsa setts som förbundet med magiska krafter. Man trodde helt enkelt att det var gudar eller mörka krafter som besatte den sjuke och det var genom medicinmän och schamaner man skulle fördriva demonerna ur de sjuka. En metod för demonutdrivning som användes i antikens Egypten var så kallad trepanering. De egyptiska läkarna brukade försöka bota plågade patienter genom att borra ut ett litet lock i skallbenet på patienten, som var vid fullt medvetande, och lyfte sedan på locket för att släppa ut de onda andarna. Många dog av behandlingen och ingen av de som mot förmodan överlevde blev frisk. Som medicin mot sjukdomarna användes annars krokodilavföring och ödleblod, vilket, som vi snart ska bli varse, var en av de metoderna som ändå gjort minst skada genom århundradena, för utöver trepaneringen har det genom åren funnits en rad mycket smärtsamma behandlingar inom psykiatrin.
Psykiatrins historia – Sverige och mentalsjukhusens historia: från helgeandshus till öppenvård
I den här uppgiften får du lära dig mer om framväxten av institutioner för vård av personer med psykisk ohälsa. Före industrialiseringen var det vanligast att personer med psykisk ohälsa togs omhand av sin familj eller av socknen i hemorten. Det fanns institutioner, men vistelsen där handlade då mer om förvaring än om vård. Under talet förändrades bilden av psykisk ohälsa och man började se psykisk sjukdom som en riktig sjukdom som kunde botas. Under mitten av talet började man i Sverige att bygga statliga mentalsjukhus hospital eller asyler och den psykiskt sjuke kallades inte längre dåren utan fick beteckningen patient. Omkring vårdades ungefär 1 personer på dessa nystartade hospital eller asyler. Samhällets uppfattning om vad psykisk ohälsa är, vad ohälsan beror på, hur den ska benämnas och behandlas har förändrats genom historien och kommer med all sannolikhet att förändras även i framtiden. Det är inte alls säkert att personer som benämndes som sinnessjuka för år sedan skulle ha kategoriserats som sjuka idag.
Gustav Erik
Vill du veta mer? Här kan du läsa om Rasmus i Kurlanda som drabbades av psykisk ohälsa på talet. De anhöriga vet inte hur de ska göra och vänder sig till tingsrätten. Ta del av domboksprotokollet från som beskriver Rasmus situation. Artikeln berättar också om hur de intagna hade det på hospitalet i Kungälv. Illustration ur Mental diseases. Av Robert Henry Cole Historia I ett häradsprotokoll från år berättas om Rasmus i Kurlanda på Tjörn som blivit psykiskt sjuk. Vi känner inte till exakt vilken sjukdom eller vilka symptom han hade, men hans fru och barn kunde inte längre vara kvar hemma på grund av hans psykiska problem. Protokollet hänvisar till den norska lagens Mandhelgebolk. Där står i det åttonde kapitlet att de anhöriga är ansvarige för den sinnessjuke och dess eventuella brott. De anhöriga till Rasmus ska enligt protokollet fråga general Stake om den sjuke ska föras till Bohus slott eller få en plats på hospitalet. Vi vet inte hur det gick — om Rasmus fördes till Bohus fästning eller till hospitalet eller om han helt enkelt blev bättre och kunde vara kvar hemma.