Mycel kantarell: kantarell socker
Hur förökas kantareller
Det är en mykorrhizasvamp och kan inte odlas intensivt! Det finns ingen garanterad odlingsmetod ännu. Rekommenderad odling: Levande träd är nödvändiga för odling, helst ek, björk, men även barrträd. Jorden ska ha ett pH på 4,,5. Underlaget måste alltid vara fuktigt, rikt på organiskt material, helst täckt med mossa och ruttnande löv eller barr. Plantering - i närheten av träden exponerar vi trädens rötter och vattnar dem med flytande mycel. Täck rötterna med jord igen, som måste förbli fuktig. Grundstammen växer i år innan den bildar en tillräcklig volym och börjar bära frukt. Tillväxten kan stödjas genom att regelbundet hälla flytande mycel i omedelbar närhet av den ursprungliga växten vi avslöjar inte längre den ursprungliga växten och försöker att inte gå eller klättra på den Ju mer flytande mycel vi använder, desto större är chansen att lyckas. Droppbevattning är också lämplig för att upprätthålla fukt i jorden. Mycel odlas i maltvatten, det växer i rumstemperatur.
Mycel kantarell:
Kantarell symbios träd
Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning. Läs om hur redaktionen jobbar. Kan vi odla våra egna kantareller? Ja, i teorin. Men i verkligheten är det ohyggligt svårt — även för forskare. Här är skälen till att kantareller är så luriga att odla, enligt svampforskaren Petra Fransson vid SLU. Att ha en egen kantarellodling är sannolikt en dröm för mången svampälskare. Men gång på gång misslyckas försöken att odla kantarell. Många har försökt, inklusive forskare i Sverige. Men kantareller är svårarbetade. Det var svårt att få mycelet att växa ens i labbet, säger Petra Fransson som forskar vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, om hur svampar binder kol i marken. Lever i symbios Vissa svampar är ganska lätta att odla, som champinjon och ostronmussling, tidigare kallad ostronskivling. Men kantarellen är alltså knepig och det beror på att den till skillnad från champinjon och ostronmussling är en mykorrhiza-svamp, se faktaruta nedan. Det innebär att svampen behöver en växt, i det här fallet ett träd, att bli sambo med.
IPS Driver Error
Mejla Mejla Septemberskogen på Billingen utanför Skövde luktar kylig vitmossa. Men svampforskaren Anders Dahlberg tvekar inte, han lägger sig raklång under träden för att ikläda sig rollen som granens rothår. Försöker att få sina två meters längd att se ut som 0,2 millimeter. Den lilla nagelskivlingen växer på ruttnande svampar. Jag kommer bara åt näring och vatten precis framför mig. Hur gör jag för att komma åt allt som finns där borta? Här har granroten två alternativ, förklarar Anders Dahlberg, fortfarande liggande i kallfuktig mossa. Antingen måste den bygga ut hela rotsystemet, vilket kostar massor av energi. Eller så kan roten ingå avtal med det stora svampnätverket, som redan har färdiga underjordiska motorvägar ända bort till tuvan. Samarbetet ger träden ungefär tusen gånger större yta mot jorden. Träden är helt beroende av nätverket Träden är helt beroende av svamparnas nätverk, det är ingen nyhet. Men hur ser det där underjordiska samarbetet egentligen ut?
Svamparnas hemliga liv
Text: Anders Lund Mikroorganismer frigör mycket växtnäring när de vittrar mineral i marken. Mykorrhiza finns i jordens organiska ytlager. Det är känt sedan länge. Men sådana svampar finns också längre ner i mineraljorden är inte lika känt. Där vittrar de berg. Vissa av de mykorrhiza-bildande svamparterna finns bara i mineraljorden och inte alls i ytskiktet. Nästan alla skogens träd lever tillsammans med svampar. Trädrötterna koloniseras av symbiotiska svampar med så kallad ektomykorrhiza. De är väldigt viktiga för växternas upptag av näring i de översta organiska skikten av jorden och svamparnas mycel tar upp näringsämnen mineraler och vatten som transporteras till träden. I utbyte får svamparna socker från trädens fotosyntes. Vittringen kan bli mycket stark, när miljön närmast svamphyferna görs sur med hjälp av mikrobernas utsöndringar. Dessa mikroorganismer lever alldeles runt svampen, precis som du har mikrober på tänderna i munhålan. I den sura miljön frigörs mineralnäring som är viktiga för träden; precis som när du har ätit och munhålans mikrober skapar en så sur eller i våra fruktträd.