Arbetstidsförkortning skr: arbetstidsförkortning unionen
SKR: Arbetstidsförkortning är en omöjlighet
Men kommunerna själva säger ja. I varje fall hälften av dem. Redan nu har 36 procent av kommunerna infört någon typ av förkortad arbetstid för vissa anställda i äldrevården. Av dem som ännu inte har någon form av arbetstidsförkortning svarar 11 procent att de är på väg att införa särskilda helgtjänster. Analys Särskilda helgtjänster, som är en typ av tjänst där man som anställd jobbar enbart helger med sänkt heltidsmått, har det senaste året vuxit kraftigt och finns redan i nästan var tredje kommun. En orsak till detta är stora bemanningsproblem och personalbrist som tvingar kommunerna att hitta nya lösningar. Exempel på kortare arbetstid Särskilda helgtjänster i 71 kommuner och på gång i ytterligare Lund har kortast heltidsmått med 25 timmar för helgpersonalen. Karlsborg: Kortare arbetstid för nattpersonal, 30 timmar och 40 min. Borgholm och Mörbylånga: Försök med kortare arbetstid, 85 procent av heltid ger heltidslön. Hörby: 34 timmar är heltid för dem med kvällstjänster Falun: 36 timmar för dem som jobbar både dag och kväll.
Arbetstidsförkortning skr:
Kortad arbetstid finns snart i varannan kommun
Det låter ibland i debatten som att det vore rimligt att anställda som inte har arbetstidsförkortning i kollektivavtalen ska få det utan avräkning på lön eller löneutrymme. Det väcker verkligen frågan om hur rättvist det vore gentemot alla de som har avstått löneutrymme för den arbetstidsförkortning de har lyckats förhandla in i kollektivavtalen. Å andra sidan beskrivs det ofta, ibland med viss rätta, att det är fackförbund med svagare förhandlingsstyrka som inte har arbetstidsförkortning i kollektivavtalen. Borde inte då lagstiftning användas som ett uttryck för solidaritet? Arbetarfacken begår ofta misstaget att spä på myten. För facket är det ett dilemma och inte bra när arbetare och tjänstemän ställs mot varandra i stället för att enas. Men så är också skillnaderna stora i den här frågan. Väldigt få arbetare jobbar hemifrån medan många tjänstemän gör det. För att nämna ett exempel så är det nästan ingen arbetare i privat sektor som jobbar mer än hälften av arbetstiden hemifrån.
Arbetstidsförkortning kommunal
Något som lett till att förbundet utlyst övertidsblockad. Men det är ett krav som arbetsgivarna inte kan möta, enligt SKR:s förhandlingschef. Under fredagen gick Vårdförbundet ut med att de kräver skadestånd av de arbetsgivare som missbrukar skyddsarbete för att täcka upp under blockaden. Detta är en upptrappning av den konflikt förbundet har med Sveriges kommuner och regioner SKR sedan förhandlingarna om nytt kollektivavtal strandat. Den stora frågan som fått förhandlingarna att sluta i konflikt är arbetstidsförkortning. Enligt Vårdförbundet är det ett rimligt krav som skulle göra att fler orkar och vill arbeta långsiktigt inom vården. Våra kollektivavtal omfattar 1,2 miljoner anställda och det är andra fackförbund som också har yrkat på arbetstidsförkortningar. Det vore omöjligt att komma överens om arbetstidsförkortning enbart med Vårdförbundet men inte de andra, säger hon. Det finns inga andra som har den här övertiden, som aldrig får ledigt eller inte får sina fyra veckors semester.
Arbetstidsförkortning regler
NYHET26 juni SKR om arbetstidsförkortning: Tajmningen kan inte vara sämre Både Svenskt Näringsliv och SKR är kritiska till att införa en generellt kortad arbetstid, något de menar skulle bli både dyrt att genomföra och få stora negativa konsekvenser. Caroline Olsson på SKR. Foto: Sören Andersson Efter att Socialdemokraterna aviserat planer på att föreslå en lagstiftad generell arbetstidsförkortning, har debatten om mängden arbetade timmar gått varm i Sverige. Medan förespråkarna anser att en kortare arbetstid skulle leda till förbättrad hälsa och därmed ökad produktivitet, menar motståndarna att en generellt kortare arbetstid i Sverige både skulle kosta enorma belopp och få negativa konsekvenser för bland annat välfärden. Och motståndarna finns såväl inom politiken som i privat och offentlig sektor. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, och Tor Hatlevoll, ekonom och utredare inom arbetsgivarpolitik på SKR, inledde seminariet med att berätta vad kortad arbetstid på bred front innebär i praktiken.