Vitbok begravning: vita arkivet anhörig
Vitbok begravning:
PRO Vitbok
Vita Arkivet i pappersform Om du önskar fylla i ett pappersexemplar av Vita Arkivet är du varmt välkommen in på din närmsta Fonusbyrå. När du fyllt i ditt Vita Arkiv kan du välja att förvara det hemma eller lämna det hos oss på Fonus för förvaring, så ser vi till att det kommer fram när det är dags. Vila i stil Kläder och stil är för många ett sätt att uttrycka sin personlighet och vem man är. Att få välja sina sista kläder kan kännas minst lika viktigt som att välja gravplats eller musik till sin begravning. Läs mer om att vila i stil Behöver du hjälp med Vita Arkivet? Du kan alltid kontakta vår kundsupport om det är något du undrar över eller om du önskar vägledning när du fyller i ditt Vita Arkiv. Vår kundsupport har öppet alla helgfria vardagar mellan klockan Skicka e-post eller ring oss på 00 Avtalsvillkor Läs avtalsvillkoren Frågor? Vi har samlat svaren på våra vanligaste frågor för dig som ska planera en begravning, gå på begravning, utforma gravsten eller fylla i Vita Arkivet.
Vita arkivet gratis
Du kan fylla i hur du önskar att din begravningsceremoni ska utformas, men kan även lämna information till dina efterlevande om andra saker som är viktigt att de vet om. Det kan vara vad som ska hända med dina personliga tillhörigheter, var du förvarar viktiga papper och vad du vill ska hända med ditt husdjur. Vad kan man skriva i Vita Arkivet? Vita Arkivet är indelat i olika avsnitt som innehåller ett antal frågor som du kan besvara. Mina anhöriga - Vilka ska få ta del av ditt Vita Arkiv när du är borta och vilka önskar du ska planera din begravning? Min begravning - Har du tydliga önskemål eller lösa tankar som du vill att dina anhöriga ska veta om? Det jag äger - Vad ska hända med det du lämnar efter dig? Det kan vara allt från privata brev till sådant med ekonomiskt värde. Mina försäkringar - Vilka försäkringar har du? Samla uppgifter om alla dina olika försäkringar på ett ställe. Viktiga papper - Skriv ner praktiska saker kring medlemskap, prenumerationer, lösenord och liknande.
Vita arkivet digitalt
Om jag stannar hemma dör jag för att jag inte har mat för att jag känner leda och för att livet saknar mening. Jag saknar mitt tidigare liv. Inga föreningsmöten, ingen att bolla politik med, inga barn och barnbarn att träffa, ingen att gratulera. Ingen begravning att bevista när vänner och släktingar dött. Blir av förklarliga skäl inte inbjuden till barnbarnens träffar. De vågar ju inte riskera mitt liv. Jag går upp klockan 6,30, kör till butiken och handlar, upptäcker att de slutat ha öppet från 6. Smyger längs hyllorna med handskar och munskydd som en brottsling. Handlar för 14 dagar åt gången, orkar knappt bära ut varorna till bilen. Har jag glömt något får jag vara utan. TV har blivit vardagen. Tack för all skidsport! Elsa Hansson, fd Möllevången, nu på Limhamn. Fråga 2. Vad är din förhoppningar efter pandemin? Vad önskar du dig mest nu? Men detta drabbar ju alla, det jag efterlyser är att folk använder sitt sunda förnuft. Ibland verkar det som att folk fullständigt struntar i allt, eller tror att det inte gäller dem, och så tar smittan fart igen.
Vita Arkivet
I våras kom kyrkan med boken De 8historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: en vetenskaplig antologi , ett slags vitbok med Daniel Lindmark och Olle Sundström som redaktörer. Vad kan vi lära från Svenska kyrkans vitboksprojekt? Vad har samiska forskare för betydelse i arbetet? Det är viktigt att känna till! Trots att det ofta påstås att Sverige är ett sekulärt samhälle så är Svenska kyrkans inflytande ännu omfattande. Kyrkan har 6 miljoner medlemmar, 60 procent av Sveriges befolkning. Fastigheterna — kyrkorna och församlingshemmen — är det faktiska utbud som finns för viktiga ritualer i väldigt många människors liv; dop, konfirmation, bröllop och begravning. Svenska kyrkans betydelse som samhällsaktör kan knappast överskattas. Den består av två band, över tusen sidor uppdelade i 37 artiklar, inklusive kartan över samiskt territorium. Uppställningen av författare är imponerade med namnkunniga inom forskningsfältet. De flesta är verksamma eller pensionerade från akademin men det finns även ett par självklara namn med från utsidan av akademin, såsom Maja Hagerman känd från sina omfattande arbeten om rasbiologi, den samiske prästen Erik-Oscar Oscarsson, den pensionerade rektorn och samiske släktforskaren Johannes Marainen, samt inte minst Lars Thomasson, en förgrundsperson i kampen för samiska rättigheter som har gjort omfattande forskningsinsatser och hedrade Umeå universitet med att acceptera att bli hedersdoktor.