Rensa vattendrag: rensa diken grävmaskin
Rensa vattendrag:
Underhåll av diken
Dikning och dikesrensning innebär dock risk för ökad slamtransport och utlakning. Därför finns särskilda regelverk kring markavvattning. Rensning av igenväxt dike Bild: Eva Ring Skilj på nydikning, dikesrensning och skyddsdikning Nydikning för virkesproduktion syftar till att permanent sänka grundvattennivån. Åtgärden är tillståndspliktig i norra Sverige. I södra Sverige råder i princip förbud mot nydikning men det går att söka dispens. Ett dike måste också underhållas rensas ibland för att fungera. Dikesrensning är tillåten så länge diket inte blir djupare än när det anlades, men ska under vissa förhållanden anmälas för samråd till Skogsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken - se nedan. Om diket har växt igen och omgivande mark åter försumpats så att ett "nytt naturtillstånd" uppstått, jämfört med förhållandena efter den ursprungliga dikningen, måste man ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen för markavvattning. Skyddsdikning är en tillfällig dräneringsåtgärd som görs för att förbättra förutsättningarna för föryngring på hyggen med högt grundvatten.
Dikesrensning länsstyrelsen
När du planerar för dikning och dikesrensning bör du också planera för anpassningar och skyddsåtgärder. Det kan vara slamgropar, sedimentationsbassänger eller översilning. Syftet är att hindra slam från att rinna ut i vattendrag eller sjöar. Slam skapar miljöproblem Slam som når naturliga vattendrag och sjöar kan förstöra insekts- och fisklivet långt ner i nedströms liggande vatten. Med slammet följer också näring och tungmetaller. Slamgropar och sedimentationsbassänger Slam kan fångas upp med mindre slamgropar eller med större sedimentationsbassänger. Det är viktigt att gropar och bassänger är rejält dimensionerade. Erfarenheter har visat att mindre slamgropar har en begränsad effekt. Tänk också på att djur kan falla i groparna. Skapa därför en grund sida där det finns möjlighet att klättra upp. Hur du placerar slamgropar och sedimentationsbassänger beror på flera faktorer. I ett stort dikessystem kan det vara bra att anlägga flera slamgropar och någon större sedimentationsbassäng.
Rensa, lämna eller plugga igen? Storsatsning på forskning om diken och våtmarker
Del 2: Praktisk vattenvård - Miljöhänsyn vid skötsel Vårdslösa och överdrivna rensningar av åar och diken utgör ett av de allvarligare hoten mot miljön i våra vattendrag och leder ofta till konflikter mellan å ena sidan fiskevårds- eller naturvårdsintressen och å andra sidan avvattningsintressena, i form av dikningsföretagen. Genom en ökad kunskap om vilken hänsyn som bör och kan tas till miljöintressena, utan att markavvattningen blir lidande, kan dessa konflikter delvis undvikas. Av praktiska skäl måste naturligtvis en del vattendrag rensas ibland, t ex om slambankar, vegetationsruggar eller omkullfallna träd dämmer så kraftigt att det blir översvämningar uppströms. I vissa avseenden kan en rensning också vara positiv för vattenmiljön. Till exempel om igenväxningen gått så långt att fria vattenytor helt saknas i vattendraget, och rensningen bidrar till att öppna upp dessa igen. Rensningar kan också bidra till att skapa blottor, där konkurrenssvaga arter, som inte klarar sig i täta vassbälten, kan överleva.
Inställningar för kakor
Man ska ta reda på hur vattenkvalitet och kolbalans påverkas när diken rensas eller läggs igen. Målet: att hitta metoder som bättre kombinerar ett modernt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker. Avsikten är att ta fram tillvägagångssätt som lever upp till Skogsstyrelsens och skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn. Forskningen genomförs i ett 50 hektar stort hygges- och myrområde i anslutning till vattendraget Krycklan och dess Natura område. Redan i fjol lades 1 kilometer diken igen i anslutning till Stormyren. Och i veckan rullar grävmaskiner in för att rensa 1,4 kilometer diken. Mäter vattenkvalitet ur flera aspekter Under sammanlagt fyra år ska forskarna mäta vattenkvalitet utifrån bland annat grumling och sedimenttransport, biodiversitet, kvicksilver, näringsämnen samt kol 14 i de diken som rensas och jämföras med diken som lämnas orörda. På myren och vid diken som lagts igen mäts också kolbalans och läckage av växthusgaser.