Blodkärlens uppgift: lilla kretsloppet
Hjärtats delar
Konton Blodkärlen Blodkärlen är de rör som blodet transporteras i. Det finns tre huvudsakliga typer av blodkärl: artärer, kapillärer och vener. Artärer och arterioler Artärerna transporterar blodet från hjärtat och ut till vävnaderna. Alla artärer i systemkretsloppet härstammar från aorta. Aorta — den huvudartär som kommer från vänster kammare i hjärtat — är som en trädstam som förgrenar sig om och om igen. Till slut finns ett kärlträd med flera miljoner små artärer. Små artärer kallas för arterioler. Diametern hos aorta är i genomsnitt 2,5 cm. Även om aorta förgrenar sig så att varje artär efter en förgrening blir mindre än den tidigare, blir den sammanslagna diametern hos kärlen större och större för varje delning. Det medför att resistensen motståndet mot blodflödet inte ökar så pass drastiskt som man kanske skulle kunna tro, sett till storleken på det kärlträd som bildas av alla förgreningar. Kapillärer De små artärerna, arteriolerna, övergår till slut i kapillärer.
Så fungerar hjärtat och blodomloppet
Ta hand om din hjärt- kärlhälsa Blodomloppet — hjärtats främsta uppgift Hjärtat består av fyra rum: vänster förmak, vänster kammare, höger förmak och höger kammare, dessa rum är sammanlänkade. Förmakarna tar emot blodet och kamrarna pumpar det i sin tur vidare. Med en genomsnittlig hjärtfrekvens på 60 slag per minut drar sig hjärtat samman och pumpar sedan friskt och syrerikt blod, cirka 75 milliliter, genom artärerna och ut i kroppen, därefter åker blodet tillbaka till hjärtat igen. Detta kallas för blodomloppet vars uppgift är att transporteras syre, näring och hormoner i kroppen. Dessutom så ser blodomloppet till att avfallsprodukter som vi inte behöver, exempelvis koldioxid, förs bort. De fyra hjärtrummen Uppdelningen i hjärtrummen består av två övre rum som kallas förmak och två nedre rum som kallas kamrar. Hjärtrummen avgränsas av hjärtklaffarna, dessa förhindrar blodet från att åka baklänges genom att klaffarna stängs, ungefär som en dörr.
Blodkärlen
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Människans blodkärl kring huvudet enligt Albrecht von Haller. Synliga blodådror på en människoarm. Blodkärl är rörformiga strukturer i ett djurs kropp som försörjer alla vävnader och organ med blod. Till blodkärl räknas artärer , vener , kapillärer , arterioler och venoler. Lymfkärl räknas dock inte som blodkärl. Under endotelcellsskiktet finns först ett basalmembran och därefter bindväv med sporadiska inslag av glatta muskelceller. Tunica media "mellanlagret" består av glatta muskelceller , elastiska fibrer samt kollagena fibrer. Tunica adventitia "yttersta lagret" består framförallt av kollagena fibrer men även elastiska fibrer och glatta muskelceller. Blodkärlen bildar blodets cirkulationssystem som är mycket omfattande och vars uppgift är att transportera blod , blodproteiner , immunförsvar , syrgas , koldioxid och andra avfallsprodukter och fördela värme.
Vad är blodkärl
Det friska blodomloppet Blodomloppet För att förstå hur sjukdomar uppkommer är det bra att känna till hur vårt blodomlopp och hjärta fungerar. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen via blodkärlen. De blodkärl som leder blodet från hjärtat kallas för artärer. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna så vidgas dessa kärl lite, det är dessa små rörelser du kan känna om du mäter din puls vid handleden till exempel. Artärerna har tjockare och mer töjbara väggar än de blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat, de kärlen kallas för vener. Venerna har tunnare väggar än artärerna. Det är i venerna de allra flesta blodpropparna bildas, det kommer du lära dig mer om längre fram. Blodet har bland annat till uppgift att förse alla celler i kroppen med syre. Syret når blodet via lungorna där det syre som binds till de röda blodkropparna sedan åker med blodet, som då innehåller de syrerika röda blodkropparna, till hjärtat. Koagulation Blodet har en inbyggd skyddsmekanism att vid eventuella skador på kärlväggar snabbt kunna reparera väggarna så att inte för mycket blod förloras.